Ja det blev ju ingen hemresa då, jag fick vända i Tandsjöborg. När man måste fundera på om nån håller på att köra om mötande bil eller om det faktiskt är samma bil man ser två gånger så ska man inte vara ute på vägarna och jazza.
Jag tänker inte berätta om allt jävla krångel jag gick igenom för att äntligen få en remiss men i fredags bar det av till stan ("stan" är Östersund reds.anm) där man inte var särdeles imponerad av att det skrivits en remiss utan tidsbokning och det får man väl förstå. Gick skapligt fort ändå, jag tror jag kom in strax efter halv tio och satt i bilen tio i elva.
Blev undersökt först av en sköterska och när jag kom in till läkaren och berättade min historia så säger hon:
- Ja det stämmer nog bra det, du har ett sår på hornhinnan som inte har fäst riktigt när det har läkt så nu är ytan skrovlig. Det kan bli så att vi måste ta bort det, men jag vill känna på det först.
Här blev man ju lite kallsvettig och lätt illamående kan jag säga, men jag fick ögondroppar och hon började peta och det kändes väl lite, vilket hon märkte så jag fick en snaps till i ögat, sen gick det bra. Tyckte hon höll på att "känna lite" ganska länge men plötsligt bytte hon instrument till en liten pincett och tjopp, så lyfte hon ut en cirkel ur ögat och bad mig luta mig tillbaka och vila lite.
När hon förklarade att hon gjort precis det jag trodde så måste jag ha sett lättad, glad och nöjd ut för hon spände ögonen i mig och sa:
- Men! Du kommer INTE att tycka om mig när bedövningen släpper, för det här kommer att göra ONT!
Jodåsåatte...bedövningen släppte i bilen, det var 20 pers före Linda, min chaufför för dagen (en Jäderbergska igen, naturligtvis. Jag har sagt det förut och jag säger det igen, vad skulle jag göra utan er?) på Apoteket i Lillänge så ett tag trodde jag att jag skulle behöva gå ut och kräkas men jag slapp. Hade kunnat bli intressant eftersom jag var tvungen att blunda med båda ögonen. Att ha högerögat öppet orsakade tillräckligt med spänningar för att jag skulle börja kvida okontrollerat så det fick vara.
Jag var således mer eller mindre blind från kl 11 på fredagen till lördag morgon. Det är inget jag rekommenderar, man måste känna sig fram till dass t ex.
Nu kan jag i alla fall ha högra korpgluggen öppen så nu ser man ju vad man lagar för mat, men jag fick anlita Annika (tack för det!) som chaffis till Ica. Fulla ögat i receptbelagt klet har jag också och ska så ha i en veckas tid, efter det ytterligare några dagar när jag går och lägger mig. Därefter receptfritt klet i några dagar.
Då vet ni hur det ligger till.
Sisters Of Mercy – Vision Thing
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar