söndag 31 juli 2011

En olycka kommer sällan ensam


Dödsannons

Nu tar vi en liten paus i eländet och återgår till jobbet.

 Sen är det bara resten kvar.

söndag 24 juli 2011

...

Jag har avslutat min salva-i-ögat-dygnet-runt-sejour och kör nu bara på kvällarna. Smärtan är borta men jag tycker fortfarande att det är lite torrt på morgonen, men så länge det inte gör ont ska man inte gnälla. Synen har inte kommit tillbaka helt men jag tycker ändå att det är bättre än vad det var innan operationen. Det lär väl få ta den tid det tar. Sen vet jag ju inte riktigt hur bra eller dåligt jag såg med vänster innan allt det här, det är ju liksom inget man går och jämför dagligen. Nåja, time will tell.

Dartsäsongen har inletts i dagarna två och det blir tredje dan i rad i morrn. Janne kastade dubblar som i en dröm igår men idag gick det väl inte riktigt lika bra. Inte för mig heller för den delen men det är ju roligt för det.

När klockan slår 17 på fredag har jag haft en vit semester. Jag är inte helt säker, men förmodligen den första i mitt liv sen jag började förvärvsarbeta. Ska man fira det med att dricka ur Saku'n jag fick av Janne och nöja sig där, eller ska man tuta i sig några pils till och bli lite oregerlig?

---

Min första tanke var "bara sju, det var ganska lite ändå det med tanke på hur det ser ut".

Missförstå mig rätt.

Sen brakade helvetet löst.

Nu vet jag inte vad jag ska tänka riktigt, går det ens att tänka nåt vettigt? Det här kanske sticker i mångas ögon, men jag kan ändå inte låta bli att tycka att det var rätt..."skönt", i brist på bättre ord, att han var norrman. Hade det varit någon med mörkare nyans i huden så hade många fått mycket vatten på sina kvarnar och hatet hade bara blivit ännu värre. Nu fick vi ett, men fortfarande lika smärtsamt, bevis på att extremism är lika farligt oavsett inriktning.

Några blir bestulna på sina liv, andra tar sitt eget. Lika obegripligt i mina ögon men det är väl bara att hoppas att alla har det bra där dom är.

Det Norske Jentekor – Her Kommer Dine Arme Små

söndag 17 juli 2011

Split Vision

Ja det blev ju ingen hemresa då, jag fick vända i Tandsjöborg. När man måste fundera på om nån håller på att köra om mötande bil eller om det faktiskt är samma bil man ser två gånger så ska man inte vara ute på vägarna och jazza.

Jag tänker inte berätta om allt jävla krångel jag gick igenom för att äntligen få en remiss men i fredags bar det av till stan ("stan" är Östersund reds.anm) där man inte var särdeles imponerad av att det skrivits en remiss utan tidsbokning och det får man väl förstå. Gick skapligt fort ändå, jag tror jag kom in strax efter halv tio och satt i bilen tio i elva.

Blev undersökt först av en sköterska och när jag kom in till läkaren och berättade min historia så säger hon:

- Ja det stämmer nog bra det, du har ett sår på hornhinnan som inte har fäst riktigt när det har läkt så nu är ytan skrovlig. Det kan bli så att vi måste ta bort det, men jag vill känna på det först.

Här blev man ju lite kallsvettig och lätt illamående kan jag säga, men jag fick ögondroppar och hon började peta och det kändes väl lite, vilket hon märkte så jag fick en snaps till i ögat, sen gick det bra. Tyckte hon höll på att "känna lite" ganska länge men plötsligt bytte hon instrument till en liten pincett och tjopp, så lyfte hon ut en cirkel ur ögat och bad mig luta mig tillbaka och vila lite.

När hon förklarade att hon gjort precis det jag trodde så måste jag ha sett lättad, glad och nöjd ut för hon spände ögonen i mig och sa:

- Men! Du kommer INTE att tycka om mig när bedövningen släpper, för det här kommer att göra ONT!

Jodåsåatte...bedövningen släppte i bilen, det var 20 pers före Linda, min chaufför för dagen (en Jäderbergska igen, naturligtvis. Jag har sagt det förut och jag säger det igen, vad skulle jag göra utan er?) på Apoteket i Lillänge så ett tag trodde jag att jag skulle behöva gå ut och kräkas men jag slapp. Hade kunnat bli intressant eftersom jag var tvungen att blunda med båda ögonen. Att ha högerögat öppet orsakade tillräckligt med spänningar för att jag skulle börja kvida okontrollerat så det fick vara.

Jag var således mer eller mindre blind från kl 11 på fredagen till lördag morgon. Det är inget jag rekommenderar, man måste känna sig fram till dass t ex.

Nu kan jag i alla fall ha högra korpgluggen öppen så nu ser man ju vad man lagar för mat, men jag fick anlita Annika (tack för det!) som chaffis till Ica. Fulla ögat i receptbelagt klet har jag också och ska så ha i en veckas tid, efter det ytterligare några dagar när jag går och lägger mig. Därefter receptfritt klet i några dagar.

Då vet ni hur det ligger till.

Sisters Of Mercy – Vision Thing

söndag 10 juli 2011

Leaving

Första veckan avklarad. Har inte gjort ett skapandes grand och det har varit rätt skönt det. Igår fick jag besök av världens bästa syster, vi åt kladdkaka och drack saft. Oskyldigt så det förslår =) Men trevligt hade vi, även om jag var tvungen att gå ut och kasta en kartong där, men det är preskiberat.

 I morgon bär det av mot sydligare breddgrader, jag ska hälsa på släkten och på lördag ska jag om Gud vill och dona hâl, umgås med världens bästa Mia. Sen får vi se. Det finns risk för att Clas i Sjön får sig ett besök och jag har även planerat att stanna till och shoppa loss lite här:


Sen blir det kanske ett stopp på Willys i Mora och sen hem igen. Sen ska jag ha semester. I två veckor till.

Förhoppningsvis har jag fått en remiss nån gång under tiden.

Fridens liljor.

söndag 3 juli 2011

Another day, another D-Mark

Noll inspiration. Jag har hämtat mig skapligt i alla fall, nu ska bara sista bitarna falla på plats men det lär väl ta en stund till.

I morrn börjar semestern.

söndag 26 juni 2011

Pain is temporary

Tuffaste veckan på länge, troligen den tuffaste i hela mitt liv, men nu är det bara att se framåt och invänta semestern. Sprängde till slut 15 kg i fredags genom att tappa 3,1 kg på en vecka. Kan väl vara en reaktion iof men jag skiter i vilket, det kändes jävligt bra i alla fall.

Undrar när jag sov till 11.50 sist? Minns inte. Nåja, det kanske behövdes då.

Undrar om inte det här kan bli en rätt skaplig dag ändå?

Känns så.

Queen – The Show Must Go On

söndag 19 juni 2011

Feelin' bad blues

Är en låt av Ry Cooder som jag känner mig som. Hängde ni med där? Nåja, ge mig en vecka eller två så är jag på banan igen.

Bakeriet håller i sig, det blev en äppelkaka som mottogs med öppna skedar på bingon, "Jag brukar inte tycka om såna här men den här var god!" är ett beröm så gott som något. Alla som tycker att det är tråkigt att laga mat/baka åt sig själva bör prova att bjuda nån annan. För visst är det så att det man gör själv inte är lika gott som det nån annan gör? Så tycker då jag i alla fall.

Halva kakan står dock kvar i frysen men det kommer väl fler fikadagar. Här på kvällskvisten har jag meckat ihop en Suksesskake. Förhoppningarna är skapliga men jag är osäker på om krämen kommer att stelna till sig tillräckligt. Lär visa sig i morrn eller kanske rent av senare ikväll. Skulle väl ha pyntat den lite också men vi får se hur jag gör. Det estetiska har väl aldrig varit min tekopp direkt.

Blev inge dart ikväll men att mala 400 g sötmandel är inte att förakta i motionsväg det heller. Egentligen skulle jag ha lagt ut en bild på redskapet jag använde, det härstammar nog från sent 70-tal men fungerar fortfarande. Den är orange också. Ni vet så där dassigt lortorange som det bara kunde vara på 70-talet. "Där allting var modernt runt -77" som han sjunger, Christer Björkman.

Nu ropar disken och jag har nog inte mer inspiration än såhär idag heller.

Tänk om man kunde trycka på en knapp som bara fixade skiten?

Det borde finnas en sån för disken också när jag tänker efter.

Ry Cooder – Feelin' Bad Blues