Greve Edamer från Jarlsberg, till er tjänst!

Visst är språket levande och har så alltid varit och kommer alltid att förbli. Under en period i livet tror man att det är oföränderligt eller tänker inte ens på att det faktiskt förändras. Jag har kommit upp i den åldern när man stöter på moderna (förlåt) uttryck som man inte känner till och även i enstaka fall inte ens förstår. Då känner åtminstone jag mig gammal.

Vissa ord har ju för den äldre generationen en helt annan betydelse än för den jag tillhör, ett exempel är när jag läste Tolkiens "Bilbo" där dvärgarna "runkar på skäggen". Man höjer lätt på ögonbrynen och undrar om man är den ende som gör det. Så är dock icke fallet. "Dä va lik fan bara haka runkar" brukade, enligt min mor, en äldre släkting svara på frågan om vilken mat som önskades och en god vän som hade en företrädare ur samma generation i bilen och körde fast fick höra "Jaha pôjkär, no lär ve ga ut ô runk lite!". Jag kan tänka mig förvåningen. För er som ännu inte förstått så är "runka" ett äldre uttryck för skaka/gunga/ruska.

MEN! Det finns ju ord som inte är lika gamla och som fortfarande bara har en betydelse men där osäkerheten om stavningen gör åsyftningen missvisande och det var ett sådant ord jag egentligen tänkte belysa idag, nämligen flänsost. Jo, det heter och stavas så. För er som inte vet vad som menas med detta, får söka upplysning på annat håll, jag tänker bara reda ut det språkliga. Ordet syftar naturligtvis på en fläns och ingenting annat. 

Kullager med fläns

Kullager utan fläns

På senare tid har stavningen "flensost" dock blivit allt vanligare (den korrekta stavningen leder dock ännu i antal träffar på Google) vilket gör att man lätt tror att det är orten Flen som på ett eller annat sätt avses.

Kerstin & Claes på Jürss Mejeri torde grina illa vid den tanken.