Maken till fräckhet? =)

Den 24 april beställde jag lite nya knoppar till köket och det visade sig bli en långdragen men ganska underhållande historia. Jag hade egentligen inga planer på att föreviga detta i bloggen men när slutklämmen kom nu i veckan så kände jag mig helt enkelt tvungen. Nedan följer mailkonversationen med företaget, jag stryker allt oviktigt för enkelhetens skull:

26 april - Hej, dessvärre fick jag nyss veta att knoppen Glans är tillfälligt slut på lagret hos vår grossist, men den kommer in om ett par veckor. De andra beslagen du beställde ska dock redan vara skickade. Jag ber om ursäkt för detta, kan du dröja några veckor med Glans?

26 april - Inga problem, håll mig gärna informerad.

29 - april - Absolut. Trevlig Valborg!

15 maj - Nån ny status?

15 maj - Vi fick besked idag om att varorna ska komma till frihamnen i mitten på nästa vecka, därefter skickar vi din beställning.

29 maj  -Hej, det är inte alltid enkelt med transporter över haven. Leverantören hade glömt att packa flera artiklar, bland annat Glans, knoppen som du beställt. De är emellertid ångerfulla och gör en expresssändning som beräknas ankomma Frihamnen nu på måndag. Är det ok för dig?

29 maj - Sitter och beställer reservdelar mellan 8-17 varje dag*, vet precis vad du menar ;-) Helt ok för mig, tack för info!

*Inte helt sant, men man vet ju hur det funkar =)

29 maj - :-)

12 juni - Hur går det?

12 juni -  Jag skäms. Som det ser ut ligger allt i depån i frihamnen, jag har bara inte lyckats fånågon bekräftelse från expeditionen där. Jag meddelar dig vidare i morgon.

13 juni -  Nu vet jag med säkerhet att sakerna finns hos oss på fredag eller senast måndag. Låt mig säga så här: den här typen av fördröjda leveranser är ett elände för oss men framför allt för våra kunder, för dig.

Jag drar av 10 procent på hel ditt oredervärde på fakturan.

19 juni -  Tack för det. Har det gått bra?

19 juni -  Leveransen har kommit till Sverige och ligger hos Kuhene & Nagel enligt uppgift under eftermiddagern idag. I morgon kan jag hämta upp leveransen (går snabbare än att vänta på bud). Dock inser jag ju att det det blir svårt att leverera till dig innan midsommar. Jag ger dig ytterligare rabatt för det.

Notera gärna "innan midsommar"...

27 juni - Hej Olle, sändningen finns som jag berättade tidigare i Sverige sedan en vecka tillbaka men logistikföretaget har inte kunnat lokalisera pallen. I morgon bitti får jag besked. Ganska tjatigt för dig att få dessa vaga besked hela tiden, men jag gör verkligen mitt yttersta för att få fram beslagen.

28 juni - "Den som väntar på en knopp väntar aldrig för länge" =) Fortsätt hojta när du har nåt nytt besked.

9 juli - Nån ny status eller har du gett upp hoppet och gått på semester? =)

14 juli - Hej, förlåt sent svar. Beslagen är skickade, har det inte kommit fram?

14 juli - Fick leveransbeskedet 11 juli, men det brukar kunna ta nån dag extra hit upp. Bör väl komma på måndag skulle jag tro.

17 juli - Idag anlände knopparna! =) Nu saknar jag bara kontonummer och OCR (el.liknande), fanns inget med i kartongen. Möjligt att jag har fått det tidigare men då är det nog dessvärre bortstädat.

18 juli -  Det var skönt att höra! Fakturan kommer separat om någon vecka. Ha en bra sommar.

Om "nån vecka"??? =) Jaha, jaja, jag har väl inte så bråttom med det tänkte jag och visst anlände fakturan, med ett litet "följebrev":

Det är ju helt lysande! =) Tänk er nu om ovanstående hänt en manlig 40-talist med ett rättspatos utan dess like. Hjärtsnörpet hade varit ett faktum!

Själv tackar jag bara för underhållningen!

Iggesundsgänget – Pessimistkonsulten

Grumpy old man

"Gud vad gammal jag känner mig nu" säger eller tänker man ju ibland. Jag har märkt att jag oftast tänker så när jag springer på en situation där jag villkorslöst förväntar mig en speciell reaktion eller kanske ett för mig givet händelseförlopp och detta inte inträffar.

Turistsäsongen är ju i full gång vilket leder till en del förbistring hos lokalbefolkningen så jag tänkte att efter kl 18 torde det väl vara hyfsat lugnt på ICA. Det var det också. Men det hjälpte inte.

Nånting jag fick lära mig när jag var liten var nämligen att man flyttar på sig om någon annan vill komma förbi. Man ska helt enkelt inte vara i vägen för folk. Fram till idag har jag, som den blåögde naive gosse jag är, trott att det är nånting varje förälder lär sitt/sina barn (detta sagt helt utan nedlåtande ton, jag har helt enkelt bara tagit det för givet).

Idag sprang jag på inte mindre än tre st familjer där jag obevekligen ställdes inför det faktum att så inte är fallet:

Fall 1 - Föräldrar och två barn står i ring mitt i gången och diskuterar frukostflingor, inte minsta tillstymmelse till att flytta på sig förmärks när jag kommer gående trots att 3/4 av familjen lagt märke till min existens, inte förrän jag är "obekvämt nära" och sonen tar ett steg tillbaka. Resten av familjen ignorerar detta.

Fall 2 - Pappa med två söner, samtliga med blicken vänd mot hyllan. När jag säger "Ursäkta mig" tittar samtliga på mig med en min som om jag talat ett helt främmande tungomål. Yngste sonen tar ett steg tillbaka, troligen i ren och skär skräck för denna totalt obekanta situation.

Fall 3 - Föräldrar och två barn på gränsen till tonåren, de senare med ryggen mot mig. Jag får stanna och tittar på både modern och fadern med en blick som vänligt säger att "Nu får du nog kanske säga åt knoddarna att flytta lite på sig så jag kommer förbi". Icke. Familjens konversation avstannar helt och både mor och far ser med nollställa nunor ut att vänta på att jag ska framför mitt ärende, vilket de av ansiktsuttrycken troligen inte ens kan gissa sig till. Även här slutar det med att yngsta medlemmen med hjälp av föräldrarnas blickar upptäcker mig och tar ett steg åt sidan.

I samtliga fall har alltså ingen av föräldrarna varken uppmanat sina söner/döttrar att flytta på sig eller själva föregått med gott exempel.

Nu är väl inte det här hela världen men jag kan ändå inte låta bli att fundera på om det kanske inte alls var så att "alla" fick lära sig det här när jag var liten. Var det bara folk i min egen ålder i min egen lilla by?

Vad säger ni som läser? Vad sa mamma/pappa när ni var små? Vad lär ni era barn?

All kärlek till Norge

Lillebjørn Nilsen – Barn Av Regnbuen

Fragile - handle with care

Vann 300 spänn i tisdags, första gången på jag vet inte hur många år. I övrigt är veckan ett töcken.

Fredagsfylla i Jannes förråd, hade tänkt ta en enkel pilsner (som Arne Anka sa) i all stillhet men så här i efterhand var det nog rätt beslut att ha sällskap.

Innis & Gunn är för övrigt riktigt gott. Jag var nästan på väg ner att handla fler igår. Så nästan att jag nästan blev lite rädd. Inte bra.

John Holm – Maria många mil och år från här

Jag tror jag vill vara med om jag slipper delta.

Allt Kung Midas rörde vid blev till guld. Idag har jag varit hans motsvarighet - allt jag har tagit i har blivit skit. Men men, så kan det gå och det är väl bara att bryta ihop och komma igen. Annars hankar jag mig fram, en dag i taget och försöker låta bli att tänka på hur långt det är till semestern.

Tänkte åka till Orrmo och gosa valp i helgen men tog mig aldrig iväg. I går kväll trodde jag att jag var sällskapssjuk och for iväg på kaffe men när jag väl kom dit hade jag inte så mycket att säga så det var nog inte det heller. Men jag fick klappa lite vovve.

För övrigt så vet jag väl inte om jag är så jävla imponerad av Parmesan, nog finns det godare ostar?

Lutar åt Solitärfylla Grand Prix på fredag.

Kasey Chambers – Barricades And Brickwalls